Puckantenn eller panelantenn?
Vi har lagt till en antenn på vår hemsida som är en panelantenn för montering på apparatskåp, (du hittar den…
PPPoE bridge med 4G router
Conel router med PPPoE Om du är i situationen att du har ett lokalt nätverk med en router och vill…
Uppdaterade GSM-larmpaket ökar tryggheten
Uppdaterat larmpaket Nu uppdaterar vi två av våra GSM-larmpaket, det är inte de paket du hittar först om du googlar…
Web-TV: Om 3G repeaters från Wi-Ex
Det här är lösningar vi inte sett för den europeiska marknaden än, vi håller tummarna att en del av dessa produkter når vår sida av ”pölen”
I slutet av VPN-tunneln
Vi får rätt många frågor om VPN-tunnlar till Induo, säker uppkoppling av routrar och nätverk via internet är viktigt och…
Telenor bättre än Telia?
De flesta användare har en åsikt om sitt operatörsval men Telia har en stark position som populär operatör utanför de…
Mobilnätens beredskap
Myndigheterna har inga fastslagna riktlinjer för hur länge en basstation skall kunna vara igång utan ström, de har heller inga krav på redundans i näten. Samtidigt vet vi (från statistik om tillgängligheten för bland annat GSM-larm) att näten är mycket tillförlitliga. Men vad kan då hända vid en större katastrof eller svårt väder som resulterar i ett längre strömavbrott?
Enligt Ove Landberg som är ordförande i Nationella telesamverkansgruppen är driftstiderna i operatörernas nät något de själva ansvarar för och inte telesamverkansgruppen har någon kontroll över. Generellt har GSM bättre förmåga att motstå spänningsbortfall än 3G där driftsbackuper inte alls är lika utbyggt. Dessutom når GSM längre än 3G och därför brukar 3G slås av i de basstationer det är möjligt för att spara på backupkapaciteten.
Vad gäller kapaciteten växlar och system menar Telia att det i deras nät vida överstiger det som krävs, vid en större katastrof är det på basstationerna problem kan uppstå. Vi intervjuade tidigare Tommy Ljunggren som är Teknisk chef för TeliaSonera Sveriges mobila nät han berättade att om en basstation blir strömlös så är varje station utrustad med reservkraft för att klara sig någon eller några timmar. För att säkerställa att täckningen bibehålls vid stora strömavbrott, till exempel vid kraftigare stormar, har Telia utrustat ett större antal strategiska basstationer med reservelverk (som drivs med diesel eller bränsleceller) så att basstationen fungerar lång tid utan elförsörjning. Om ett strömavbrott drar ut på tiden finns även mobila reservelverk att tillgå som Telia kan placera ut. Som ytterligare backup och krisberedskap har Telia tillgång till mobila basstationer som de kan köra ut och montera upp om det behövs.
Om en basstation tillfälligt slås ut, så uppger Telia att det mesta av trafiken kan hanteras av närliggande stationer, förutsatt att de fortfarande är i drift. Mobilnäten byggs med överlappande täckning mellan basstationerna, så att en viss plats oftast täcks av flera basstationer. Överlappet varierar mellan landsände, i städerna är överlappet omfattande och på landsbygden är det lägre.
Om gigantiska magnetfotsantenner är bra?
Magnetfotsantenner med hög förstärkningsgrad kan de verkligen fungera i verkligheten?
Vi har genom åren fått frågan ett antal gånger, nu tänkte vi att vi skulle reda ut vad som gäller! Magnetfotsantenner för 4G med 9 dbi förstärkning, magnetfotsantenner för 3G med 14 dBi och så vidare, är de användbara eller är det bara båg?
För något år sedan gjorde jag ett grundläggande test med antenner kopplade till en 3G router där jag testade uppkoppling inomhus och utomhus i stadsmiljö, jag testade samma sak på landsbygden med nära respektive långt till närmaste basstation. I testet hade jag en magnetfotsantenn för 3G och det var egentligen den som var den ursprungliga anledningen till att jag gjorde testet. Möjligen hade antennen de 14 dBi som tillverkaren påstod att den skulle ha. I praktiken var den rätt värdelös, de resultat jag fick av den var kraftigt varierande. Så hur kommer det sig att resultaten var så varierande?
Säker kommunikation via GSM/3G och 4G
GSM använder ett krypto som kallas A5/1. Det är sedan drygt tio år tillbaka knäckt. 3G använder en något bättre kryptering kallad A5/3, men den är också knäckt. Så det som återstår om man vill få en bra säkerhet för M2M är antingen att operatören tillhandahåller en bättre säkerhet som ett tillägg till A5/1 resp A5/3, eller att man själv ser till att säkra upp sin kommunikation från sändaren hela vägen till mottagaren (genom till exempel en VPN-tunnel).
Säkerhet genom VPN-tunnlar
Operatören tillhandahåller normalt ett tillägg för en extra säkerhet, men då inte hela vägen, vilket man lätt kan förledas att tro. Om man beställer det operatörerna normalt kallar VPN (Virtual Private Network), så får man i bästa fall bra kryptering över Internet, men bara fram till basstationen, dvs inte för kommunikationen som sker mellan basstation och den slutliga enheten, där man förlitar sig på A5/1 eller A5/3.
Det man måste säkerställa är att man har säker kommunikation ända fram till den slutliga enheten och då har man inte särskilt stor nytta av operatörernas säkerhetslösning. Man bör alltså välja att ha VPN krypteringen mellan den första och sista länken i kedjan, till exempel en maskin och överordnat system. Genom att använda en säkerhetslösning i respektive enhet och sedan en motsvarande på den andra sidan kan man erhålla bra säkerhet hela vägen oavsett vilken säkerhet operatören tillhandahåller.
Säkra M2M-anslutningar -undvik attacker!
Enligt en rapport från analysföretaget Berg Insight kommer antalet trådlösa enheter för säkerhetstillämpningar att öka från 2.3 miljoner år 2009 till närmare 22 miljoner år 2014. Samtidigt finns det ett mörkertal där många ännu inte har förstått risken med att ha sina tekniska system helt oskyddade.
Många har uppfattningen att den information man skickar i M2M-tillämpningar inte är intressant för en utomstående och att det därför inte behövs ytterligare säkerhet. Men vad händer om informationen ändras på vägen och man får felaktiga data in i sina system? Dessa så kallade man-in-the-middle-attacker utförs så att man går in och lurar mottagaren att man är rätt sändare, en operation som inte är särskilt svåra att genomföra. Idag finns det färdiga program att ladda ner via internet som snabbt kan knäcka ett system, vilket i sin tur innebär man inte ens behöver vara en expert för att lura och manipulera systemen.