Blogginlägg

Försvarets frekvenser [ur SKEF News nr 3 2011]

artikeln har även publicerats i SKEF News nummer 3 2011

Försvarsmakten tilldelas frekvenser och AMF1 tilldelas frekvenser av Försvarsmakten. För att frekvenserna skall räcka till måste AMF1 därför ha en egen frekvensplanering. I botten finns en grundplanering av frekvensanvändningen, denna anpassas sedan för olika situationer. Grundplaneringen ändras ett par gånger per år där man bland annat byter frekvenser. I händelse av krig finns en pott med helt andra frekvenser som bara är avsedd för användning i krigstid. Vilka de är kan vi så klart inte få veta mer om.

Samverka med andra

Inom hela det svenska försvaret är tanken att man skall kunna samverka mellan de olika vapenslagen. De tidigare vattentäta skotten och decentraliserade upphandlingarna av kommunikations- och sambandsutrustning är bortblåst, -det finns inte pengar till särlösningar, förklarar Claes. Samma system används i grunden och styrs av projektledare som inte är knutna till ett visst vapenslag. Sedan bygger man på grundlösningen med förbandsspecifika tillägg som inte alla måste ha, men i grunden skall alla kunna prata med alla och systemen fungera ihop.

» Läs mer

Trådlöst i grönkläder [från SKEF News nr 3·2011]

Artikeln har publicerats i SKEF News nummer 3 2011
AMF1 i Berga är ett av de mest tekniskt framstående regementena inom Försvarsmakten. AMF1 har en historia som sträcker sig ända tillbaka till Gustav Vasas tid och är idag en organisation med ett av världens kanske främsta ledningssystem. Redan under Gustav Vasas bildades kustartilleriet för att försvara Oxdjupet. Gustav Vasas soldater var säkert kompetenta med dåtida mått mätt, men de hade förmodligen häpnat över den avancerade utrustning som används av dagens amfibiesoldater.

Trådlöst en förutsättning för försvaret

I de svenska Amfibiebataljonerna används radio från soldats nivå och uppåt i organisationen, trådlöst är en förutsättning för att man skall kunna fullfölja sitt uppdrag. -Från plutonsnivå och uppåt har vi tredubbla radiosystem för att garantera att kommunikationen fungerar, säger Major Claes Westergren som är Sektionschef på S6 vid AMF1 där Claes ansvarar för ledning och samband.

» Läs mer

Olika typer av åskskydd

Liksom med antenner finns det två skolor av utföranden på åskskydden. Många bygger på en teknik som kallas gasurladdning något som fungerar som en stor säkring och som måste bytas när den löser ut. Utrustningen som är ansluten, det är fördelen, nackdelen däremot är att någon måste ta sig till platsen för att byta åskskyddet. Därtill kan systemet råka ut för stillestånd, vilket är ytterligare en nackdel.

Det DC-kortslutna åskskyddet, även kallat DC-mässigt kortslutet åskskydd, är en annan variant och en variant vi rekommenderar. Förutom att de har ett attraktivt pris så skyddar de lika bra som ett åskskydd som bygger på gasurladdning. Dessutom behöver det inte bytas ut, det fungerar år ut och år in, det är helt enkelt framtaget för att ta smäll efter smäll.

DC-kortsluten, vad är det?
En DC-mässig kortslutning innebär att resistansen vid matningpunkten (där utrustning som antenn eller radioutrustning, GSM-modem, 4G router osv ansluts) skall vara 0 ohm.

Om motståndet är 0Ω kan vi vara lugna att utrustningen är skyddad. Hur kommer vi då fram till det? Jo genom att ta fram en av fysikens mest kända formler, U=IxR (spänningen är lika med strömmen gånger motståndet) kan vi räkna fram detta. Vid ett blixtnedslag är strömmen 20 000 A eller mer, sätter man in detta värde tillsammans med resistansen 0 Ω blir spänningen som når den anslutna utrustningen U=20 000 x 0, det vill säga 0 V.

» Läs mer

Mobilnät utan mobiltelefonister #blogg100 del 18

Bra täckning med NMT450

Idag är det alla hjärtans dag. Vi på Induo älskar som säkert bekant trådlöst, så vi tänkte ta en nostalgitur ned i arkivet och hylla den gamla NMT-tekniken.

SMS firade nyligen 20 år, NMT450 firade 30 år förra året. 1 oktober 1981 var det datum Telia idriftsatte den första stationen i Hammarby. NMT var stort, inte bara mätt i antal användare och den snabba tillväxten, även telefonerna var stora, tunga och dyra. Men de hade en räckvidd som fortfarande är beryktad, dels beroende på frekvensen men också beroende på det faktum att en fordonsmonterad NMT 450-telefon tilläts ha en sändningseffekt på 15 W.

» Läs mer

Åskskydd förklarat -skydda din anläggning mot åskan!

ÅskskyddSnart är det sommar, sommar och åska. Däremellan är det vår, det vill säga snart, och perfekt årstid att installera ett åskskydd. Att det åskar är något vi moderna människor inte kan påverka, tyvärr skadar det dessutom elektronik. Vi kan inte påverka åskan, bara skydda elektroniken. Mellan 5 och 25 dagar per år åskar det, som mest åskar det i Götaland, Svealand och Södra Halland.

Två olika varianter av åskskydd

Antenner finns i en rad olika utföranden och den som designar en antenn tar ofta hänsyn till åskskyddet. När det gäller just metoder att åskskydda en antennanläggning utkristalliserar sig två huvudspår, DC-kortslutna antenner och DC-jordade är de två metoderna. Grundregeln här är om du ska montera antennen i masttoppen, då är DC-jordade antenner lämpligast men om du skall montera antennen på sidan av antennmasten, ja då är en DC-kortsluten antenn lämpligare. Personligen har jag mest erfarenhet av DC-kortslutna antenner och jag vet med 20 års erfarenhet att de fungerar mycket bra vid åska.

Monteringsknepen DC-kortsluten antenn

Om du följer dessa enkla råd kommer du att maximera skyddet mot åsknedslag. Först och främst, montera antennen en bit ned på masten, alltså inte direkt i masttoppen. Om du monterar antennen på detta sätt kommer den sannolikt inte att slå ned i antennen, detta sätt att montera får blixten att träffa masttoppen. Om antennmasten är korrekt jordad kommer blixten följa antennmasten ned till marken och därmed skonas antennen.

» Läs mer

Om AIS del 2 #blogg100 del 16

GPS-position via VHF

Transponder
För att få använda en AIS-transponder i ett fartyg måste man ansöka om tillstånd hos PTS. Transpondern förprogrammeras sedan med statisk information som till fartygets namn, bredd och längd. Utöver detta sänder AIS-transpondern ut dynamisk information som fartygets position, hastighet, kurs, destination med mera, dessa data inhämtas från navigationsutrustningen ombord, normalt en GPS/DGPS mottagare eller andra navigationsinstrument som tillexmpel logg och gyrokompass.

AIS-transpondern är sammansatt av en VHF-sändare, som sänder informationen i datapaket, två VHF-mottagare och en VHF DSC-mottagare (Digital Selective Calling). AIS-transpondern ansluts till fartygets övriga system och sensorer och kommunicerar däremellan med NMEA-protokollet eller liknande kommunikationsprotokoll. Den data från andra fartyg som tas emot med VHF-mottagarna, avkodas och konverteras till valt kommunikationsprotokoll för att sedan skickas vidare till fartygets navigationssystem och visa informationen ihop med övrig navigationsinformation.

Det finns även rena AIS-mottagare som är ett stöd i navigeringen på till fritidsbåtar.

Dold transponder på förslag
Håkan Lans har gett som förslag att fartyg skulle ha en dold AIS-transponder som backup till den normala transpondern. Fartygskapningar är ett stort problem och kaparna brukar koppla ut AIS-systemet så snart de kan. Enligt Håkan Lans kan en sekundär transponder, placerad där inte kaptenen vet var den är, börja sin utsändning om den första elimineras. Denna transponder skulle då kunna förprogrammeras med annan information för att tydliggöra att fartyget kapats.

» Läs mer
← Nyare inlägg
Äldre inlägg →
Induos logo
Induo AB
08-659 43 00

www.induo.com
info@induo.com

Mer information:

Fyll i formuläret nedan med namn, e-post och kanske ett meddelande så hör vi av oss så snart vi kan, tack!

* Genom att skicka in formuläret samtycker du att vi lagrar dina uppgifter för att hjälpa dig med din förfrågan.

Läs mer om:

Leverantörer
Produkter

Socialt:

Följ oss i sociala medier:

linkedinfacebooktwitteryoutube

Vi förser mänskligheten med innovativa kommunikationslösningar oavsett avstånd.

Back To Top
Sök