Induo gästar Hangout med Google
Fredagen den 15 februari är Ulf Seijmer från Induo inbjuden av Google Sverige till Googles Hangouts on Air serie "Hangout…
I vår blogg delar vi med oss av vad som händer inom trådlöst, nya trender, nya mobilnät, ja nya saker händer hela tiden! Vi har också ett fokus på fördjupningar om teknik inom våra intresseområden där vi testar nya lösningar i praktiken och försöker hitta den bästa lösningen på olika problem.
Vi skriver framförallt om 4G och vad som händer där. Vi spanar på 5G, vad det kan vara och när det kommer. Vad kommer internet och things och M2M innebära i nutid och framtid och vem behöver vad? Vi spanar på allt från wifi till antennteknik och skriver så klart om de senaste trenderna. Vi har även en tvodd, (en tv-podcast), som med ojämna mellanrum postas i vår blogg.
Fredagen den 15 februari är Ulf Seijmer från Induo inbjuden av Google Sverige till Googles Hangouts on Air serie "Hangout…
Idag skickade vi ut vårt månatliga nyhetsmail. Läs det här eller anmäl dig här om du inte redan finns på…
I dagens Induo Live (namnet på våra webtv-sändningar) berättar vi om vårt fjärrstyrningspaket för SMS-styrning. Fjärrstyrning via SMS och övervakning…
Idag är det alla hjärtans dag. Vi på Induo älskar som säkert bekant trådlöst, så vi tänkte ta en nostalgitur ned i arkivet och hylla den gamla NMT-tekniken.
SMS firade nyligen 20 år, NMT450 firade 30 år förra året. 1 oktober 1981 var det datum Telia idriftsatte den första stationen i Hammarby. NMT var stort, inte bara mätt i antal användare och den snabba tillväxten, även telefonerna var stora, tunga och dyra. Men de hade en räckvidd som fortfarande är beryktad, dels beroende på frekvensen men också beroende på det faktum att en fordonsmonterad NMT 450-telefon tilläts ha en sändningseffekt på 15 W.
Snart är det sommar, sommar och åska. Däremellan är det vår, det vill säga snart, och perfekt årstid att installera ett åskskydd. Att det åskar är något vi moderna människor inte kan påverka, tyvärr skadar det dessutom elektronik. Vi kan inte påverka åskan, bara skydda elektroniken. Mellan 5 och 25 dagar per år åskar det, som mest åskar det i Götaland, Svealand och Södra Halland.
Antenner finns i en rad olika utföranden och den som designar en antenn tar ofta hänsyn till åskskyddet. När det gäller just metoder att åskskydda en antennanläggning utkristalliserar sig två huvudspår, DC-kortslutna antenner och DC-jordade är de två metoderna. Grundregeln här är om du ska montera antennen i masttoppen, då är DC-jordade antenner lämpligast men om du skall montera antennen på sidan av antennmasten, ja då är en DC-kortsluten antenn lämpligare. Personligen har jag mest erfarenhet av DC-kortslutna antenner och jag vet med 20 års erfarenhet att de fungerar mycket bra vid åska.
Om du följer dessa enkla råd kommer du att maximera skyddet mot åsknedslag. Först och främst, montera antennen en bit ned på masten, alltså inte direkt i masttoppen. Om du monterar antennen på detta sätt kommer den sannolikt inte att slå ned i antennen, detta sätt att montera får blixten att träffa masttoppen. Om antennmasten är korrekt jordad kommer blixten följa antennmasten ned till marken och därmed skonas antennen.
Transponder
För att få använda en AIS-transponder i ett fartyg måste man ansöka om tillstånd hos PTS. Transpondern förprogrammeras sedan med statisk information som till fartygets namn, bredd och längd. Utöver detta sänder AIS-transpondern ut dynamisk information som fartygets position, hastighet, kurs, destination med mera, dessa data inhämtas från navigationsutrustningen ombord, normalt en GPS/DGPS mottagare eller andra navigationsinstrument som tillexmpel logg och gyrokompass.
AIS-transpondern är sammansatt av en VHF-sändare, som sänder informationen i datapaket, två VHF-mottagare och en VHF DSC-mottagare (Digital Selective Calling). AIS-transpondern ansluts till fartygets övriga system och sensorer och kommunicerar däremellan med NMEA-protokollet eller liknande kommunikationsprotokoll. Den data från andra fartyg som tas emot med VHF-mottagarna, avkodas och konverteras till valt kommunikationsprotokoll för att sedan skickas vidare till fartygets navigationssystem och visa informationen ihop med övrig navigationsinformation.
Det finns även rena AIS-mottagare som är ett stöd i navigeringen på till fritidsbåtar.
Dold transponder på förslag
Håkan Lans har gett som förslag att fartyg skulle ha en dold AIS-transponder som backup till den normala transpondern. Fartygskapningar är ett stort problem och kaparna brukar koppla ut AIS-systemet så snart de kan. Enligt Håkan Lans kan en sekundär transponder, placerad där inte kaptenen vet var den är, börja sin utsändning om den första elimineras. Denna transponder skulle då kunna förprogrammeras med annan information för att tydliggöra att fartyget kapats.

Att visa omvärlden exakt var ett fartyg befinner sig är kärnan i AIS, ett system som används av alla passagerarfartyg, alla handelsfartyg över 300 bruttoton på internationell trafik och 500 bruttoton på nationell trafik samt ett växande antal fritidsbåtar. Fartygets namn, kurs, fart, längd, bredd, position med mera sänds via VHF och kan övervakas via andra fartyg eller delas via internet.
AIS(Automatic Identification System) är ett system som gör det möjligt att ombord på ett fartyg identifiera och följa andra fartygs rörelser. Systemet utvecklades som ett noggrannare alternativ till radarpositionering av omgivande fartyg. Tack vare AIS kan man se bland annat ett fartygs storlek och dess identitet, dessutom kan man se fartyg som befinner sig i radarskugga eller på andra sidan en ö, fördelarna mot äldre radarsystem är påtagliga. AIS-sänder via VHF och de fartyg som är utrustade med AIS-mottagare kan ta emot sändningar, avkoda dem och presentera informationen i sitt eget navigationssystem.
Klass A och B
AIS-är indelat i klass A och B där klass A sänder informationen baserat på fartygets fart och kursrörelser och Klass B endast sänder var 30:e sekund, oberoende av yttre faktorer. Klass A sänder information om fartygets destination, last och beräknad ankomsttid och har högre prioritet på frekvensbanden än vad klass B har.

Eget bredbandsnät
Trafik Stockholm har ett eget bredbandsnät som bygger på fiber. Till fibernätet är anläggningar och övervakningsutrustning anslutna. Nätet är omfattande då det inrymmer såväl kameraövervakning av fyra tunnlar samt drift- och larmövervakning av kraft, VA, brand, ventilation med mera.
Trafik Stockholm är ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket och Stockholms stad och en av landets fyra trafikledningscentraler. Trafik Stockholm ansvarar för trafikledning, styrning och trafikinformation för det statliga och kommunala vägnätet i Stockholm, därtill för det statliga vägnätet i hela Mälardalen och på Gotland. Trafik Stockholm ansvarar dessutom för att aktuell trafikinformation tillhandahålls med det övergripande syftet att möjliggöra säkrare och effektivare framkomlighet på vägarna med en minskad miljöpåverkan.

Även om vi bytte till större lokaler i maj förra året så har vi redan trångt på lagret, vi behöver…